EU-ambassadør med trusler på falske premisser

(Dette innlegget er opprinnelig publisert i Aftenposten, i dag, 27.11.2010)

I Aftenposten 25.11 står EU-kommisjonens ambassadør i Norge frem med advarsler om politiske konsekvenser dersom Norge benytter sin lovlige reservasjonsrett etter EØS-avtalen overfor EUs datalagringsdirektiv. Han unnlater å nevne at grunnlaget for direktivet er i ferd med å sprekke innad i EU.

For det første vet vi fra lekkede arbeidsdokumenter, at den evalueringen av direktivet som EU-kommisjonen skulle ha publisert i september, ikke kan dokumentere de ønskede kriminalitetsbekjempende effekter. Publiseringen har derfor allerede blitt utsatt en gang (til desember) og ble nylig ytterligere utsatt til mars 2011.

For det andre vet vi at det er stor politisk motstand i flere EU-land. I Romania kan direktivet ikke innføres, etter at høyesterett der har kjent hele direktivet menneskerettsstridig. I Tyskland ble implementeringen av direktivet kjent ugyldig, som stridende mot tysk grunnlov – alle lagrede opplysninger om borgerens kommunikasjon ble beordret slettet umiddelbart. Premissene fra høyesterett vil gjøre implementering i Tyskland umulig i praksis.

For det tredje har nettopp Tysklands justisminister nylig tatt til orde for at direktivet bør avskaffes, eventuelt gjøres frivillig – eller erstattes av mer målrettete løsninger, som midlertidig frysing av borgerens kommunikasjonsdata i bestemte, kritiske situasjoner.

At EU vil  reagere mot Norge under disse omstendighetene, når ikke en gang stormakten Tyskland har innført, og neppe vil innføre, dagens direktiv, er lite sannsynlig.

I Norge som i Europa ellers har samtlige datatilsyn, uavhengige jurister og teknologisk ekspertise slaktet direktivet som menneskerettsstridig og som et teknologisk makkverk. (Du finner alle poster om datalagringsdirektivet her.)

Dersom regjeringen forsøker å presse dette gjennom nå, på denne bakgrunn og endog før EUs evaluering i mars 2011, er det særdeles uansvarlig.

Nylig avdekkede saker som amerikansk overvåkning i Norge, NAVs ukontrollerte tilgang til våre kommunikasjonsdata og sviktende datasikkerhet i regjeringens egne systemer, illustrerer dessuten at det er mye som må ryddes opp i her i landet, før man innfører et masseovervåkningstiltak som datalagringsdirektivet.

SKRIV UT (PRINT)

Leave a comment

2 Comments

  1. Linus

     /  March 16, 2011

    Sjukt att ni i Norge skall tvingas på den här sura presenten från Storebror “Fotbollspojken/Kändisadvokaten/Feministen” Bodström fastän ni står utanför EU. Ingen kan väl på något slags allvar tro att datalagring hör till området för den gemensamma marknaden? Hoppas att stortinget röstar nej och att EU försöker bötfälla Norge och ni sen vägrar att betala. Sveriges riksdag består av landsförrädare som gärna skulle betala mångmiljonböter till EU eftersom det drabbar skattebetalarna medan de själva har en lön som motsvarar tre-fyra månadslöner för vanligt folk, men för er finns det kanske hopp.

    Danmark och England fick ju stå utanför EMU (till skillnad från Sverige, som alltså borde bötfällas för att vi röstade nej utan tillåtelse), varför skall då något som datalagringen som bara skapats för att visa folk att att man tar hotet från fildelare och andra terrorister på allvar i frossan efter 9/11 tvingas igenom. Och socialdemokraterna röstar ja till eländet fastän de sitter i opposition och bara skulle kunna tjäna på att vara emot tillsvidare. 0_o

  1. Datalagringsdirektivet for fall i EU? | § UHURU

Leave a Reply